Att stena en kvinna

Man kan naturligtvis blunda eller titta åt andra hållet. Man kan förstås tänka att det inte har med oss att göra.

Filmen ”The Stoning of Soraya M.” bygger på en verklig händelse i byn Kuhpayeh där man lever efter sharialagar.

Hur kan sådant hända i vår upplysta tid? Hur kan människor tro att deras Gud vill detta? Hur kan människor attraheras av sharialagar och detta synsätt på vad som är rätt, rättvist och på vad som är fel?

Det finns idag 39 länder där man tillämpar olika former av sharialagar bland annat Afghanistan, Iran, Irak, Palestina, Somalia och Egypten.

Migrationsverket förklarar Sharialagar här.

52% av svenska muslimer påstås tycka att det är viktigare att följa religiösa lagar än svenska lagar. SvD förklarar här.

Det finns mycket att läsa för dem som är intresserade. Sydsvenskan skriver om ett politiskt parti som vill införa sharialagar i Danmark.

Själv tror jag på både yttrandefrihet och religionsfrihet, men jag tror inte på att ett land ska ha parallella lagar för olika religioner. Jag tror inte heller på att de som flytt från krig i andra länder, de vi välkomnar hit, ska kunna införa sitt gamla lands lagar i Sverige.

Och ja…

…jag blev upprörd när jag såg den hemska filmen om Soraya M.

(Nu när jag skrivit av mig så glömmer jag det här, och fortsätter att blunda, för det kommer aldrig att hända i Sverige, eller hur? I morgon ska jag spela golf. Känner att jag behöver koppla av lite. 😉 )

 

 

 

 

Att vara rolig

Jag tycker om att skämta.

Ibland, nej snarare ofta, säger jag någonting roligt, eller för att vara korrekt, någonting som jag själv tycker är roligt. Särskilt ofta händer det när jag är på gott humör och oftast tillsammans med människor jag inte känner särskilt väl. Det sker på impuls och är ingenting uttänkt. Det bara kommer.

Det är dock inte alltid som det uppskattas eller ens blir särskilt roligt i mina egna öron. Så var det i går.

Jag var och bytte däck på bilen och skojade som vanligt. Den här gången med servicemannen bakom disken på bilfirman. Jag hörde hur fel det blev redan när jag sa det, och han såg inte heller glad ut, snarare besvärad. Men han höll god min medan jag skämdes. Inte roligt alls och jag kände mig dum. Så blir det ibland.

 

Minnen

  • Jag satt i min farfars knä den där morgonen då alla svenskar lyssnade på radion för att få veta vad som hände på Yankee Stadium.
  • Jag var hos min farmor i en stuga på Österlen när Neil hoppade ner på månen.
  • Jag satt i en bar i Norrköping när beskedet om John chockade världen.
  • Jag satt på sängen med fötterna på trägolvet när beskedet om vad som hänt Olof lästes upp på radion.
  • Jag lyssnade på ”Listen to your heart” på radion den bästa av alla bra dagar.
  • Jag tittade ut över det tomma havet och undrade var alla båtar var, när de letade efter den som förlist.
  • Jag vandrade ensam på stranden när det nya årtusendet föddes.
  • Jag delade scenen med den mytomspunne Hans, och trodde att allt var en del av konferensen, när två flygplan flög in i WTC.
  • Jag satt i det sista planet som lämnade, när tyfonen drog in över den folktomma 11 miljonersstaden.
  • Jag grät framför teven i den orangefärgade soffan när BHO svor eden.
  • Jag grillade vid poolen när Martin skulle visa vägen den bästa av alla midsomrar.
  • Jag grät på en strand i en annan världsdel, juldagen 2015, när jag fick beskedet att min pappa tagit sitt sista andetag.

Vad gjorde du?

Att läsa mellan raderna

Inte ens när man känner någon person väl, och träffas dagligen i det riktiga livet, är det alltid enkelt att förstå vad personen menar. Ofta finns det outtalade tankar, känslor och avsikter som man måste känna en person mycket väl för att uppfatta och förstå. Om personen dessutom använder ironi, sarkasm eller humor i sitt språkbruk kan det vara ännu svårare att förstå. Kommunikation är svårt och det är väl därför både den lilla och den stora världen ser ut som den gör. (OBS…ingen fråga utan min åsikt) (OBS… skrivit med ett leende utan ironi för att illustrera min poäng)

Att alltid förstå alla nyanser i någons texter i mail, sms, twitter, fb eller i en blogg, som man aldrig träffat, är ännu svårare, för att inte säga omöjligt. Särskilt svårt blir det om skribenten inte använder emojer. 🙂

Så, när man läser min blogg så är det mycket sannolikt att man då och då uppfattar mina texter på ett helt annat vis, än vad jag avsett när jag skrev dem. För mig är det naturligt och ingenting konstigt. Jag är som jag är och skriver som jag skriver. Jag väljer de ämnen jag vill skriva om och jag använder allvar, humor, ironi eller det som känns rätt för mig när jag skriver.

Om jag enbart skulle skriva texter som inte gick att missuppfatta, om jag skulle väga alla ord på guldvåg eller om jag skulle censurera mig själv, så skulle jag inte ha lust att skriva alls.

Så, betrakta mig som en person med självdistans och glimten i ögat, och försök läsa mina texter på samma vis. 😉

 

Lukta sprit

På en av anställningsintervjuerna som jag hade så luktade personen i fråga sprit.

Kan inte påstå att han stank, ragglade omkring eller ens verkade påverkad, men han luktade ändå sprit. Erkänner gärna att jag både blev irriterad och konfunderad, men beslutade mig ändå till sist för att konfrontera honom, så jag sa rent ut att han luktade sprit.

”Jo, jag tog en öl till lunch”, svarade han.

Hmmm !!!???

Jag ställde några följdfrågor, som förstås inte gav någonting. Vad gör man?

Visst kan jag anställa någon annan, men hans kompetens och erfarenheter skulle behövas. Vågar jag chansa eller direkt jaga vidare för att hitta någon annan? Ja, det är sådant jag har hela helgen på mig att ta ställning till. På måndag ska det fattas beslut.

Festen är över

Det har verkligen varit en vecka utöver det vanliga. Festen i måndags var väldigt speciell för mig liksom allt annat firande.

Men nu är festen över och det är arbete som gäller. Det var länge sedan jag arbetade på lördagar, men idag är det dags igen. Ska göra ca. 15 intervjuer till. Har redan gjort ca. 50 och på måndag ska jag anställa de 30 personer jag behöver.

Hoppas du får en trevlig helg!