Kärlek över gränserna igen

Jag skrev för ca. 2 år sedan ett inlägg om Gränslös kärlek och kärlek över gränserna här, som handlar om hur olika synen kan var i olika länder om vilka som passar ihop och vilka som inte gör det.

I Sverige är det många som har uppfattningen att personer med olika ålder inte passar för varandra och inte ska vara tillsammans, särskilt gäller det om mannen är äldre och kvinnan yngre. Är mannen dessutom svensk och kvinnan utländsk så kan det inte stå rätt till. Vilken yngre utländsk kvinna kan frivilligt vilja ha en äldre man från Sverige, tycks man anse? Svaret är förstås att den yngre kvinnan vill lämna sitt fattiga land och sin misär för att komma till rika Sverige och ser mannen som en biljett till detta, eller? Hon har inget val, stackarn och väljer att sälja sig. Vad den svenske mannen har för avsikter förstår man nog, jo jo, han är väl bara ute efter en sak, eller hur?

Jag är av en annan uppfattning och har andra erfarenheter, vilka jag utvecklat och beskriver i mitt tidigare inlägg som jag också länkat till ovan.

Vad är då nytt?

Jo, det har hänt igen.

Jag har kommit i kontakt med en välbetald och välutbildad ( Master i Geo- and environmental engineering) yngre kvinna från ett land långt borta där hon arbetar för sitt lands regering. Vi har redan spenderat över 100 timmar i telefon / Skype med varandra och beslutat att träffas några veckor på en paradisö, som jag skrev om tidigare här, för att se om vi trivs lika bra tillsammans i verkliga livet som vi gör när vi pratar med varandra på telefon. (Jo, hon betalar för sig själv).

Vi har konstaterat att vi har gemensamma värderingar, vill samma saker i livet, har lätt för att skratta tillsammans och känner attraktion för varandra. Nu ska vi ta reda på om vi tycker lika mycket om varandra när vi träffas och i så fall om vi ska ta nästa steg.

Det finns gränslös kärlek oavsett ålder. Störst av allt är kärleken.

Snart semester

Ja, inte snart, snart… men resan är beställd och betald.

Får vänta drygt 40 dagar till innan jag åker.

hero-aruba-couple-beach-sand-white-02 Det är hit jag ska åka 18 dagar i september.

Har stora förväntningar och förhoppningar om mitt livs bästa semester. Nu kan jag knappast vänta på att få resa iväg.

Det sägs vara bra att vänta och längta efter någonting, och så är det kanske, men just nu känner jag att dagarna går alldeles för sakta. Känner mig både otålig och lite rastlös.

Hur brukar ni känna när ni längtar efter något?

 

Blåbär

Var ute och promenerade / joggade i skogen idag. Jo det händer faktiskt ibland, särskilt nu när jag satt upp ett tydligt mål.

Till min förvåning såg jag några som plockade blåbär. De hade många liter i sina spannar och påstod att skogen var full av bär.

Är inte det lite tidigt?

Har stängt butiken

Läste ni om tjejen i Kalmar här, som fått mycket uppmärksamhet för att hon på sociala medier sa att hon ville dejta 15 killar innan sommaren är slut? Det var inte bara lokaltidningen som tog upp det utan även de större kvällstidningarna och Aktuellt.

Bra initiativ, tänkte jag och blev sedan livrädd.

Jag har ju också bloggar i samma ämne även om jag söker lite bredare än på hemorten.

Så, snabbt som sjutton stängde jag butiken och ”pausade” mina bloggar om att hitta kärleken. Den sortens uppmärksamhet som tjejen i Kalmar fått, är jag inte alls intresserad av.

Själv fenomenet är ändå intressant och den uppmärksamhet som hon fått kommer säkert att leda till att många andra gör likadant. Vad tror ni?

Bra att veta

Kom nyss hem från Lissabon där jag använt mitt kreditkort för att betala på restauranger och för kontantuttag i bankomater. Intressant (och kanske avskräckande) att den svenska banken tar ut en extra avgift på 1,5 % av beloppet.

”Utländska köp/uttag räknas om från utländsk valuta till SEK efter en valutakurs som sätts av MasterCard. Handelsbankens valutaväxlingsavgift, f n 1,5% på omräknat belopp, ingår i angivet belopp i SEK.”

Till detta kommer MasterCards egen kortavgift. Kanske bäst att resa med kontanter eller finns det andra kort/banker utan avgifter?